För samers rättigheter i Sverige

Den här sidan handlade tidigare om just Staare 2018 som var ett 100 års jubileum för när det första samiska landsmötet på svenska sidan av Sápmi skedde. Idag är den här sidan istället en plats att lära sig mer om samer, som är Sveriges urbefolkning.

Lär dig mer om samer

Samer är Sverige urbefolkning och det finns mycket spännande att lära sig om samer. Du kanske har hört talas om Sápmi, som är namnet på sameland, alltså det geografiska område som tillhör samerna men det inkluderar även samerna själva. Lär dig mer om hur betydelsefulla symboler är i den samiska kulturen, mycket på grund av att de inte har haft ett egentligen skriftspråk förens 1950. Eller att samiska egentligen är tre olika språk som sedan har minst nio stycken grenspråk.

Precis som alla befolkningar har även samer egna traditioner och dessa kan du läsa mer om här. Den samiska traditionen har en mycket stark berättarkultur och har förts vidare generationer emellan just med berättelser, vilket gör att traditioner har förändrats och blivit väldigt lokala. Den allra starkaste traditionen hos samer är jojken som också är ett sätt att föra traditioner vidare.

Något som också är en mycket stor traditionell symbol för samer är deras kläder. Den samiska folkdräkten är färgglad och vacker och har mycket historia. Kläderna ser olika ut beroende på vilken del av Sápmi kommer ifrån och kan också variera mellan olika samebyar och familjer. Idag används kläderna mest vid speciella tillfällen, så som fest, bröllop, dop och begravningar.

Samer och renar

Renskötsel var traditionellt det samer livnärde sig på och renen har länge varit en stark symbol inom den samiska kulturen. Man använda sig av renar både som arbetsdjur men också till mat och klädestillverkning.

Idag är renskötsel inte en lika viktig näringsinkomst i Sápmi, men man beräknar ändå att det finns cirka 2 500 samer som är beroende av renskötsel som inkomstkälla. Idag är det främst köttet från renen som ger inkomsten, men renen används också inom turistnäringen eftersom den är så starkt förknippad men den samiska traditionen.

Diskriminering av samer

Tyvärr har diskrimineringen av samer varit mycket stor i Sverige och i de övriga länderna Sápmi sträcker sig över. Samerna är ursprungsbefolkningen men blev nekade att utöva sin kultur när den bibliska och kristna kulturen växte sig starkare och starkare.

Idag erkänns samer som ett folk, som en ursprungsbefolkning och som en nationell minoritet i Sverige. Tack vare detta ska samer ha rättigheter för att kunna utöva sin kultur och tradition, men tyvärr efterlevs inte alla dessa rättigheter som de ska göras. Tyvärr vittnar även många samer om att det fortfarande förekommer mycket rasism och diskriminering mot dem.

 

 

 

 

Blogg

Pris och kostnad för fyrhjuling

I den här artikeln tittar vi på priser och kostnader för begagnade och nya fyrhjulingar. Du får också tips på hur du finansiera ditt fordon.

Vad kostar en ny fyrhjuling?

Kostnaden för en ny fyrhjuling ligger uppskattningsvis på 13 000 – 170 000 kronor i cirkapris. Det är med andra ord ett väldigt stort spann mellan priserna för en ny fyrhjuling. Flera faktorer påverkar priset, men framför allt är det kraften i motorn och prestandan som sänker eller ökar kostnaden. Till kostnaderna kan du även räkna in utbildningen för ett förarbevis. Det krävs nämligen om du ska använda en fyrhjuling klassad som terränghjuling.  Det är vanligt i samband med arbete inom vilthägn eller annan yrkesutövning som rör friluftsområden eller djur, som till exempel renar. Var dock uppmärksam på att det för övriga skäl generellt är förbjudet med terrängkörning på barmark. Anledningen är att fyrhjulingen ger ifrån sig ett störande buller som är känsligt för djuren. Kommunerna har ofta specifika regler kring just detta, så kontrollera vad som gäller i just ditt område.

5 exempel på pris för en ny fyrhjuling

  • Viarelli ATV90 – cirka 13 000 kronor.
  • ATV Viarelli Hunter 200L – cirka 31 000 kronor.
  • CF Moto CFORCE 450 – cirka 65 000 kronor.
  • Odes 1000cc 4×4 servo – cirka 112 000 kronor.
  • Can-Am Outlander MAX XU+ 1000 T – cirka 170 000 kronor.

Vad kostar en begagnad fyrhjuling?

En begagnad fyrhjuling kan gå på allt mellan cirka 9 000 – 115 000 kronor. Det finns även enstaka exempel på både billigare och dyrare. Med andra ord går det att hitta betydligt billigare fordon än om du köper en ny fyrhjuling, men det kan likväl vara en stor summa att lägga ut.

Vad påverkar priset på en begagnad fyrhjuling?

Faktorer som påverkar kostnaden för en fyrhjuling är hur många mil den har gått, vem som har tillverkat den och vilket år, motoreffekten samt fyrhjulingens allmänna skick. Ju längre fyrhjulingen har gått och desto lägre slagvolym i motorn – desto billigare blir priset.

5 exempel på pris för en begagnad fyrhjuling

  • Papa Rin Mini and Spark (2011) – cirka 9 000 kronor.
  • Polaris Sportsman 90 (2015) – cirka 21 000 kronor.
  • Massey Ferguson 500 (2004) – cirka 45 000 kronor.
  • Honda TRX 500 (2018) – cirka 75 000 kronor.
  • Zuzuki LT-A750XP (2019) – cirka 115 000 kronor

Hur kan jag finansiera min fyrhjuling?

Att ta ett privatlån för att finansiera din fyrhjuling kan hjälpa dig att på kort sikt ha råd med inköpet. Det går att ta ett lån utan säkerhet, men vanligt är att lånegivaren ser fyrhjulingen i sig som en säkerhet precis som de skulle göra med exempelvis en bostad. Innan du ansöker om ett lån är det viktigt att jämföra de olika potentiella lånegivarna. Ibland kan du spara väldigt mycket pengar på att till exempel ta ett samlat lån och få bättre kontroll över räntan. Advisa har hjälpt över 260 000 kunder med liknande frågor och är en bra resurs i ämnet. Avslutningsvis ska med andra ord inte priset på en fyrhjuling behöva sätta käppar i hjulen för renskötseln eller liknande. Det finns som sagt alternativ. Dels att välja en begagnad fyrhjuling, men även att få finansiell hjälp med inköpet oavsett om fyrhjulingen är ny eller använd.

Pris för snöskoter → Allt om vad en snöskoter kostar!

Som same är det viktigt att ha en snöskoter som fungerar, som man alltid kan lita på. I den här artikeln pratar vi mer om vad det kostar att köpa respektive hyra en skoter, och vad som påverkar priset man måste betala. Vi avslutar artikeln med att presentera 3 finansieringsalternativ för snöskotrar.

 

Vad kostar en snöskoter?

En ny skoter kostar i regel mellan cirka 60 000 och 180 000 kronor. En begagnad snöskoter kostar oftast från 10 000 till 150 000 kr. Medianpriset för en ny snöskoter ligger på omkring 120 000 kr. Milantal, motoreffekt, skick, tillverkare och tillverkningsår påverkar det pris du betalar.

 

5 faktorer som påverkar priset för en snöskoter

  1. Milantalet. Ju fler mil man har åkt med snöskotern, desto lägre blir försäljningspriset.
  2. Motoreffekten. Ju högre slagvolym motorn har, desto dyrare är snöskotern. En snöskoter har ofta en slagvolym på mellan 200 och 600CC.
  3. Tillverkaren. Snöskotertillverkare likt Arctic Cat säljer mer eftertraktade, det vill säga dyra snöskotrar.
  4. Skicket. Snöskotrar som är bra skick har ett högre försäljningspris.
  5. Tillverkningsåret. Generellt sett nya skotrar dyrare än äldre, begagnade skotrar.

Notera att den motoreffekt som gäller påverkar priset du betalar för din snöskoter i störst utsträckning. Det förtydligar Power Sport Guide, som är en onlinetidning med bra information om snöskotrar.

 

Vad kostar det att hyra en snöskoter?

Det kostar i regel mellan 1 200 och 2 200 kr per dag att hyra en snöskoter. Medianpriset för en endagsuthyrning ligger på cirka 1 900 kr. Om du ska hyra en snöskoter på helgen är det ett prispåslag på mellan cirka 15 och 40 % som gäller. Främst på grund av den ökade efterfrågan.

 

Tips: Så många samer finns det i Sverige

 

Vad kostar det att ta skoterkörkort?

Det kostar cirka 3 000 kronor att ta skoterkörkort. Det pris du betalar beror främst på vem som håller i utbildningen. I många fall inkluderas boende, skoterlektioner och studielitteratur i det pris du betalar, men ibland kan du vara tvungen att betala extra för det.

 

3 sätt att finansiera sin snöskoter

 

1. Privatlån, som har en ränta på cirka 7,5 %

Det är en bra idé att ta ett privatlån för att finansiera sin snöskoter. Du behöver inte pantsätta något, och avbetalningstiden är flexibel. Du ska även ha i åtanke att det är en bra idé att jämföra lån mot varandra på nätet. Förslagsvis via en jämförelsetjänst för lån, det vill säga en låneportal.

När du jämför lån tvingar du långivarna att tävla mot varandra, för att ge dig det bästa lånet. Utöver detta delar alla långivare på en kreditupplysning. Det innebär att din kreditvärdighet inte påverkas nämnvärt.

Hos låneportaler likt Enklare kan man dessutom låna pengar utan jobb, om man skulle vara arbetslös och/eller gå på bidrag.

 

2. Snabblån, som har en ränta på cirka 39 %

Det är inte någon bra idé att finansiera sin snöskoter med ett snabblån. Främst för att räntesatsen är hög, vilket medför att totalpriset du betalar för din snöskoter blir högre än nödvändigt. Ett snabblån ska du ta om du exempelvis har svårt att betala din hyra, för att undgå att bli vräkt.

Alternativt betala för att laga bilen, för att kunna ta dig till jobbet. Snabblån är inte avsedda för konsumtion, utan ska alltid betraktas som en form av nödlån som man kan ta om man har svårt att få lån.

 

3. P2p-lån, som har en ränta på cirka 7,5 %

Om du tar ett p2p-lån för att betala för din snöskoter så lånar du pengar av andra privatpersoner, och inte ett kreditinstitut. Det är fullt möjligt att hitta ett p2p-lån med bättre villkor än ett privatlån, men man ska ha i åtanke att de krav som gäller för låntagaren är striktare när det kommer till p2p-lån.

Jag får inte lån någonstans! Vad gör man då?

Har du svårt att få lån? Har du kanske en massa betalningsanmärkningar och krediter hängande över dig? I den här artikeln reder vi ut hur du kan få lån, även om det känns som att du inte ka få lån hur du än försöker.

 

Har du för många kreditupplysningar?

Om du har 10 eller fler kreditupplysningar i UC:s register kan du få svårt att bli beviljad ett lån. UC är det största upplysningsbolaget i Sverige, så deras ord väger tungt vid låneansökningar. Det är särskilt bekymmersamt om du har många kreditupplysningar hos UC den senaste månaden.

Exempel: Du ansöker om ett lån på Länsförsäkringar Bank den 3 juni, och blir beviljad ett lån på 100 000 kronor samma dag. Kreditupplysningen tas via UC. Den 11 juni går du till Swedbank och ansöker om lån men då finns det en stor risk att de säger nej.

Detta då Swedbank ser i UC att du redan blivit beviljad en kredit hos en annan bank.

 

Lösningsförslag 1 – låna med Bisnode eller Creditsafe som upplysare

Långivare som beviljar lån under 50 000 kronor samarbetar i regel inte med UC. Där är det i stället Bisnode eller Creditsafe som gäller, som inte heller de samarbetar med UC. Notera att de långivare som inte samarbetar med UC beviljar lån med en hög ränta, på mellan 10 och 40 %.

 

Lösningsförslag 2 – låt kreditorerna dela på en kreditupplysning

Om du ansöker om ett lån hos en låneportal tvingas de samarbetande långivarna dela på en kreditupplysning från UC. Det är alltid gratis att jämföra lån online via en låneportal, och då många långivare tvingas tävla mot varandra har du goda möjligheter att få ta ett lån med låg ränta.

Att få lån trots många uc förfrågningar kan vara svårt, men om du bara jämför lån på rätt ställe och på rätt sätt kan du mycket väl bli beviljad ett lån i vilket fall.

 

Har du betalningsanmärkningar?

Om du har en betalningsanmärkning är det svårt att få lån. Främst då långivarna ser en betalningsanmärkning som en signal på att du inte har en ordnad ekonomi. Att ta ett privatlån med en betalningsanmärkning är mycket svårt, så du blir tvungen att ta ett snabbt lån om du vill låna med betalningsanmärkning.

Som vi pratade om ovan är det en bra idé att jämföra lån hos en låneportal som inte samarbetar med långivare som använder sig av UC. Åtminstone om man har betalningsanmärkningar.

 

8 tips för dig som har svårt att få lån

  1. Ta ett samlingslån. Då sänker du dina totala kostnader för lån.
  2. Jobba extra eller skaffa ett till jobb. För att öka dina inkomster succesivt.
  3. Skär ner på lyxkonsumtion, som dyra kläder etc.
  4. Säg upp dyra abonnemang. Dyra mobil- och tv-abonnemang kan tillsammans kosta över 1 000 kr/mån.
  5. Sätt upp en budget. Så att du får en bättre överblick gällande din ekonomi.
  6. Sätt upp sparmål. Så att du får en ekonomisk buffert.
  7. Ta ett samlingslån. För att sammanfoga dyra krediter.
  8. Sälj saker du inte behöver. För att frigöra pengar som du kan använda för att betala av på befintliga lån.

 

Har samer svårt att få lån?

Samer har traditionellt sett varit exkluderade från det svenska majoritetssamhället, med fattigdom och utanförskap som följd. Förr i tiden var det därför vanligt att samer lånade ut pengar till varandra, då sedvanliga banker sällan ville ha med samer att göra.

Numera har samer samma rättigheter som gemene man, och oss veterligen är samer inte diskriminerade av långivare. De råd och tips vi bidrar med i den här artikeln passar därför alla, oavsett om man är same eller inte.

Om du vill veta mer om hur samer har det i Sverige, och de utmaningar som de står inför är Amnesty International en bra resurs.

Samers kultur och religion

Samernas traditionella religion liknar många andra ursprungsbefolkningars religion, speciellt de folkgrupper som också lever på nordligare breddgrupper. Men samernas religion har förändrats över tid på grund av inflytande från Skandinavien.

Den samiska religionen

Precis som övriga ursprungsbefolkningar levde samer mycket nära naturen och naturen var en viktig del av religionen. Man ansåg att naturen var besjälad och det var lika viktigt att hålla sig vän med naturen som med sina medmänniskor.

I den samiska världsbilden delades världen in i tre olika delar, den himmelska, den jordiska och den underjordiska. Alla tre världar befolkades av både människor och gudomliga väsen. I den underjordiska vistades de döda. I den himmelska världen vistades de högsta gudarna, de som hade skapat världen.

Naturfenomen och olika platser i naturen hade också en mycket viktig plats i samernas kultur. Olika platser förknippades med olika gudomliga varelser och religiösa tankar och därför hade platser i naturen viktiga funktioner.

I samebyarna fanns det alltid en medicinman, en så kallad shaman. Han behandlade befolkningen genom medicinska örter från naturen men också genom att be gudomliga varelser att hjälpa människorna med det dem behövde hjälp med.

Björnen – ett heligt djur

Björnen ansågs som ett heligt djur men en mycket stark ställning inom den samiska religionen. Den ansågs ha övernaturliga förmågor och övermänskliga krafter. Men trots att björnen ansågs vara ett heligt djur jagade man den, och precis som med renen använde man köttet, skinnet och pälsen från björnen. En lyckad jakt ledde alltid till en stor religiös fest.

Den försvunna religionen

Den traditionella samiska religionen har tyvärr till stor del försvunnit. Under 1600- och 1700-talet förbjöds samer att utöva sin religion och en hård omvändelsekampanj bedrevs där samer var tvungna att dölja sina religiösa riter och ritualer. Sådant som enkelt kunde döljas levde däremot vidare, där ibland jojken.

Eftersom samernas traditioner fördes vidare genom en berättelsekultur finns det inte många skriftliga samlingar om hur samerna traditionellt tolkade världen. Samerna har gjort en del avtryck i naturen så som hällmålningar, gravar och offerplatser. Däremot kan det ofta vara svårt att tolka vad platsen verkligen betyder och om lämningarna har en religiös koppling eller inte.

Idag utövar samer, precis som alla andra, sin religion och kultur på olika sätt. En del är mer troende än andra men för många är fortfarande naturen en viktig del. Samer som vill umgås och samtala om exempelvis tro och kultur, eller annat kan gå med i en förening för samer.

 

Diskriminering av samer

Samer har historiskt sett blivit utsatta för diskriminering i Sverige och blir det till viss del än idag. När kristendomen blir stor i Sverige skedde mycket utfrysning av samer och många blev även tvångsförflyttade från sina samebyar.

Tvångsförflyttning av samer

Eftersom samer till viss del är ett nomadfolk, som har förflyttat sig geografiskt beroende på säsong har de också haft svårt att hävda rätt till sitt territorium. I och med att fler landsgränser uppstod och kanske även stängdes för fri förflyttning fick samer det svårare och svårare att röra sig som de tidigare har gjort över Sápmi.

När gränserna mellan Ryssland och Finland samt Sverige och Norge blev tydligare och stängdes fick samer som levde i två länder det svårt. När jordbruket sedan började öka under början på 1900-talet ansågs samerna bli ett problem, eftersom de använde marken till sommarbete för sina renar. Det här ledde till att myndigheter tvångsförflyttade samer till andra samebyar. Det ledde i sin tur till problem samer emellan, eftersom de levde på olika sätt samt att de bedrev renskötsel på olika sätt, som inte var kompatibla med varandra.

När kristendomen kom till Sverige

När kristendomen växte sig starkare i Sverige började en stark omvändelsekampanj ske mot samerna, och deras religion och kultur ansågs som hednisk eftersom den hade inslag av trolldom. Samerna förbjöds att utöva sin religion och var tvungna att utöva den i hemlighet. Därmed dog också många av de samiska traditionerna ut, eftersom många var svåra att utöva utan att någon såg det.

Rasism och diskriminering av samer idag

Tyvärr utsätts samer än idag för diskriminering. Samer räknas idag som ett minoritetsfolk i Sverige och har rättigheter enligt lag som ska ge dem möjligheter att utöva sin religion och kultur, tyvärr följs inte alltid dessa lagar på ett korrekt sätt vilket gör det svårt för samer att utöva sin kultur.

Dessvärre vittnar många samer om att de än idag även utsätts för rasism. Ett tydligt exempel är att i området Sápmi finns ortnamnen även utskrivna på samiska för att förstärka det samiska språket, men dessa skyltar utsätts ofta för klotter och vandalism. Många barn med samiskt påbrå blir också utsatta för mobbning och kränkningar i skolan på grund utav sitt ursprung.

Antal samer i Sverige

Antalet samer i Sverige idag beräknas vara 20 000 – 40 000 stycken. Eftersom någon folkräkning på etnisk bakgrund inte utförs i Sverige är det svårt att ge ett exakt antal.

Tidigare beräkningar av antalet samer

Tidigare i Sverige gjorde man något som man då kallade för lappräkning, det vill säga man räknade antalet samer och den sista gjordes 1945. På 70-talet gjordes sedan en utredning där man uppskattade att antalet samer i Sverige är cirka 20 000. Men när man kollar på statistik från exempelvis Sametinget och gör beräkningar därifrån bör det finnas cirka 50 000 samer i Sverige.

En anledning till att det är så pass svårt att säga hur många samer det finns i Sverige idag är det att det finns många med samiskt påbrå. En del av dessa identifierar sig som en same medan andra inte gör det.

Samer i Sverige

Antalet samer som är samisktalande beräknas vara runt 7 000 i Sverige.

Samer bor idag runt om i hela landet, men de allra flesta bor i Västerbotten, Norrbotten och längst fjällkedjan.

Vackra samiska ord

Många tycker att samiska är väldigt vackert och att det nästan låter sagolikt. Samiskan skiljer sig mycket från alla de övriga språk som talas i de länder Sápmi ligger i, men en viss likhet med finska kan ibland höras i vissa ord.

Samiska alfabetet

Det samiska alfabetet är i stort sett likt det svenska, finska och norska alfabetet men med några skillnader. Eftersom det inte bara finns ett samiskt språk, utan flera olika är det också skillnad mellan de olika språkgrupperna. Det samiska skriftspråket är mycket ungt och det var först på 50-talet ett gemensamt nordsamiskt skriftspråk uppkom. Men det finns en del som skiljer sig i hur man uttalar orden.

En samisk ordlista

Čáppis

Betyder snygg på nordsamiska och uttalas ungefär ”tjappis”. Kan även byta exempelvis söt och används oftast när man talar om eller till någon.

Doama

Används när man vill uppmana någon att skynda på. Kan jämföras med det arabiska ordet ”jalla”.

Giitu

Betyder tack och uttalas kiishtu. Här kan man se likheter med det finska språket där tack heter kiitos.

Jo/li

Jo betyder ja och uttalas som det svenska ordet ja och li betyder nej och uttalas precis som det stavas.

Fraser på samiska

  • Mon ráhkistan du – Jag älskar dig
  • Mus lea borranmiella – Jag är hungrig
  • Buorre beaivi! – God dag
  • Mu namma lea… – Mitt namn är…
  • Álggatgo mu eamidin? – Vill du gifta dig med mig?

 

Alla ord och fraser i denna artikel är på nordsamiska.

 

 

 

 

 

Samiska traditioner

Precis som alla kulturer har även samer sina egna traditioner, mycket av den samiska kulturen och traditioner ligger i en berättarkultur. Därför har traditionerna varit mycket föränderliga, men den starkaste traditionen är jojken.

Jojken

Egentligen är det kanske felaktigt att säga att jojken i sig är en tradition, eftersom det egentligen kan sägas vara ett sätt att föra olika traditioner vidare. Men jojken räknas ändå som samisk tradition och är också den äldsta musikformen i Europa enligt utsagor.

Jojk är det samiska sättet att sjunga och innehåller inte alltid ord eller meningar. Jojkmelodierna innehåller ofta bara ljud som förmedlar budskap och känslor. Och det är precis det jojken handlar om, att berätta vidare den samiska kulturen och traditioner genom budskap och känslor.

En jojk kan handla om olika saker, så som naturen och känslor men det är också relativt vanligt att en jojk är kristen eller andlig. Det som dock är viktigt att komma ihåg är att man jojkar aldrig om något eller någon utan man jojkar som om man vore den personen eller föremålet.

En berättartradition

Berättartraditionen är mycket stark inom den samiska kulturen och kanske hänger det ihop att det var så sent som på 1950-talet skriftspråk började dyka upp. Berättelser har länge varit mycket viktiga och berättelser har gått i arv från generation till generation.

Berättelser har skett i olika former, både tal, jojk och musik och i form av symboler. Det som ofta karaktäriseras av kulturer som har stark berättarkultur är att historian kan vara väldigt otydligt och föränderlig.

Det gör också att traditionerna blir väldigt lokala, och det kan vi exempelvis se på de samiska traditionella kläderna som ser olika ut beroende på vilken det av Sápmi de kommer ifrån.

Samiska högtider

Maria bebådelsedag är en dag som traditionellt firas av samerna då Jungfru Maria har en stark ställning. Man firar också den samiska nationaldagen som är den 6:e februari. Dagen firades första gången 1993 eftersom det var då FN inledde internationella ursprungsbefolkningens år i Jokkmokk.

Traditionell samisk mat och läkemedelskonst

Den traditionella samiska maten har bestått av renkött eller fisk, beroende på vilken del av Sápmi man kommer ifrån. Men man använder sig också mycket av bär samt andra växter man hittar i naturen. Samisk läkemedelskonst använder sig mycket av örter och växter som hittar i naturen.

Samiska symboler

Eftersom samer länge inte hade ett standardiserat skriftspråk har symboler blivit mycket betydelsefulla. Symbolerna samerna har använt sig av ser nästan ut som små teckningar som symboliserar ett begrepp, en egenskap eller ett fenomen exempelvis.

Symbolernas betydelse

Eftersom samer inte hade ett skriftspråk använde man symboler för att teckna av omvärlden exempelvis. Men till skillnad från skriftspråk, bokstäver och symboler i andra kulturer såg inte symbolerna alltid likadana ut. Symboler var ett sätt att kunna föra en historia vidare på annat sätt än det muntliga. Symbolerna kan ses som små avbildningar av det som var viktigt för samerna.

Cirkeln på flaggan

En av de viktigaste symbolerna i den samiska kulturen är cirkeln, som återfinns på den samiska flaggan. Cirkeln står i den samiska traditionen både för solen och för månen, två fenomen som är mycket viktiga. På flaggan är cirkeln till hälften röd och till hälften blå, den röda delen symboliserar solen och den blåa delen symboliserar månen.

Den heliga trumman fylld med symboler

I den samiska kulturen var trumman en mycket viktig symbol och kallades för spåtrumma eller cermonitrumma. Trumman hade två olika funktioner, den ena var att nåjden använde den som ett instrument för att sätta sig själv i trans, men den andra funktionen var att kunna spå in i framtiden.

Skinnet på trumman var oftast fyllt av symboler. Det var vanligt att cirkeln som stod för solen och månen var i mitten, och sedan var omvärlden man levde i avbildad på trumman. De viktigaste motiven på trumman var gudar, renen och boplatsen bland annat.

 

Samer och renar

Historiskt sett har renskötsel varit det samer livnärt sig på i första hand. Man använde mjölk och kött från renen till mat och skinnet och pälsen till exempelvis klädestillverkning. Idag är rennäringen inte lika viktig för inkomst generellt i Sápmi.

Renen som näringsinkomst

Tidigare var renskötsel mycket viktigt i Sápmi för försörjningen. Renen gjorde så att samerna kunde leva helt självförsörjande och att ha många renar har länge jämförts med att ha mycket pengar på banken.

Det var vanligt att man tog tillvara på allting från renen, så som mjölk, kött och skinn. Men man använde också renen som arbetsdjur till exempel när man skulle flytta saker. Man använde också tamrenar för att locka till sig vilda renar, som sedan jagades och togs tillvara på som mat och material.

Samer och renar idag

Idag är endast cirka 4 600 samer i Sverige renskötare, vilket är en liten andel av alla samer som bor i Sverige. För att räknas som renägare räcker det att man äger minst en ren. Samer har renskötselrätt, vilket innebär att endast samer som är medlemmar i en sameby har rätt att utföra renskötsel idag i Sverige.

Idag är renskötsel inte alls lika viktig för försörjningen och överlevnaden som den var tidigare, men man räknar ändå med att cirka 2 500 personer är beroende av inkomsten av renskötsel. Den största inkomsten idag kommer från köttet från renen, som sälj som en slags delikatess idag.

Renarna är mycket känsliga för störningar från andra rovdjur och andra markanvändare, speciellt under kalvningssäsong. Därför finns det speciella regler som måste följas på mark som har rätt till renskötsel. Idag är det cirka 30 % av Sveriges mark som har rätten till renskötsel.

Renar används idag också inom turism eftersom det anses som en samisk tradition. Att vara renskötare är ett tufft yrke, men det är också en hel livsstil och är starkt förknippad för många med sin identitet.

 

 

Den här sidan handlade tidigare om just Staare 2018 som var ett 100 års jubileum för när det första samiska landsmötet på svenska sidan av Sápmi skedde. Idag är den här sidan istället en plats att lära sig mer om samer, som är Sveriges urbefolkning.

Lär dig mer om samer

Samer är Sverige urbefolkning och det finns mycket spännande att lära sig om samer. Du kanske har hört talas om Sápmi, som är namnet på sameland, alltså det geografiska område som tillhör samerna men det inkluderar även samerna själva. Lär dig mer om hur betydelsefulla symboler är i den samiska kulturen, mycket på grund av att de inte har haft ett egentligen skriftspråk förens 1950. Eller att samiska egentligen är tre olika språk som sedan har minst nio stycken grenspråk.

Precis som alla befolkningar har även samer egna traditioner och dessa kan du läsa mer om här. Den samiska traditionen har en mycket stark berättarkultur och har förts vidare generationer emellan just med berättelser, vilket gör att traditioner har förändrats och blivit väldigt lokala. Den allra starkaste traditionen hos samer är jojken som också är ett sätt att föra traditioner vidare.

Något som också är en mycket stor traditionell symbol för samer är deras kläder. Den samiska folkdräkten är färgglad och vacker och har mycket historia. Kläderna ser olika ut beroende på vilken del av Sápmi kommer ifrån och kan också variera mellan olika samebyar och familjer. Idag används kläderna mest vid speciella tillfällen, så som fest, bröllop, dop och begravningar.

Samer och renar

Renskötsel var traditionellt det samer livnärde sig på och renen har länge varit en stark symbol inom den samiska kulturen. Man använda sig av renar både som arbetsdjur men också till mat och klädestillverkning.

Idag är renskötsel inte en lika viktig näringsinkomst i Sápmi, men man beräknar ändå att det finns cirka 2 500 samer som är beroende av renskötsel som inkomstkälla. Idag är det främst köttet från renen som ger inkomsten, men renen används också inom turistnäringen eftersom den är så starkt förknippad men den samiska traditionen.

Diskriminering av samer

Tyvärr har diskrimineringen av samer varit mycket stor i Sverige och i de övriga länderna Sápmi sträcker sig över. Samerna är ursprungsbefolkningen men blev nekade att utöva sin kultur när den bibliska och kristna kulturen växte sig starkare och starkare.

Idag erkänns samer som ett folk, som en ursprungsbefolkning och som en nationell minoritet i Sverige. Tack vare detta ska samer ha rättigheter för att kunna utöva sin kultur och tradition, men tyvärr efterlevs inte alla dessa rättigheter som de ska göras. Tyvärr vittnar även många samer om att det fortfarande förekommer mycket rasism och diskriminering mot dem.

 

 

 

 

Blogg

Pris och kostnad för fyrhjuling

I den här artikeln tittar vi på priser och kostnader för begagnade och nya fyrhjulingar. Du får också tips på hur du finansiera ditt fordon.

Vad kostar en ny fyrhjuling?

Kostnaden för en ny fyrhjuling ligger uppskattningsvis på 13 000 – 170 000 kronor i cirkapris. Det är med andra ord ett väldigt stort spann mellan priserna för en ny fyrhjuling. Flera faktorer påverkar priset, men framför allt är det kraften i motorn och prestandan som sänker eller ökar kostnaden.

Till kostnaderna kan du även räkna in utbildningen för ett förarbevis. Det krävs nämligen om du ska använda en fyrhjuling klassad som terränghjuling.  Det är vanligt i samband med arbete inom vilthägn eller annan yrkesutövning som rör friluftsområden eller djur, som till exempel renar.

Var dock uppmärksam på att det för övriga skäl generellt är förbjudet med terrängkörning på barmark. Anledningen är att fyrhjulingen ger ifrån sig ett störande buller som är känsligt för djuren. Kommunerna har ofta specifika regler kring just detta, så kontrollera vad som gäller i just ditt område.

5 exempel på pris för en ny fyrhjuling

  • Viarelli ATV90 – cirka 13 000 kronor.
  • ATV Viarelli Hunter 200L – cirka 31 000 kronor.
  • CF Moto CFORCE 450 – cirka 65 000 kronor.
  • Odes 1000cc 4×4 servo – cirka 112 000 kronor.
  • Can-Am Outlander MAX XU+ 1000 T – cirka 170 000 kronor.

Vad kostar en begagnad fyrhjuling?

En begagnad fyrhjuling kan gå på allt mellan cirka 9 000 – 115 000 kronor. Det finns även enstaka exempel på både billigare och dyrare. Med andra ord går det att hitta betydligt billigare fordon än om du köper en ny fyrhjuling, men det kan likväl vara en stor summa att lägga ut.

Vad påverkar priset på en begagnad fyrhjuling?

Faktorer som påverkar kostnaden för en fyrhjuling är hur många mil den har gått, vem som har tillverkat den och vilket år, motoreffekten samt fyrhjulingens allmänna skick. Ju längre fyrhjulingen har gått och desto lägre slagvolym i motorn – desto billigare blir priset.

5 exempel på pris för en begagnad fyrhjuling

  • Papa Rin Mini and Spark (2011) – cirka 9 000 kronor.
  • Polaris Sportsman 90 (2015) – cirka 21 000 kronor.
  • Massey Ferguson 500 (2004) – cirka 45 000 kronor.
  • Honda TRX 500 (2018) – cirka 75 000 kronor.
  • Zuzuki LT-A750XP (2019) – cirka 115 000 kronor

Hur kan jag finansiera min fyrhjuling?

Att ta ett privatlån för att finansiera din fyrhjuling kan hjälpa dig att på kort sikt ha råd med inköpet. Det går att ta ett lån utan säkerhet, men vanligt är att lånegivaren ser fyrhjulingen i sig som en säkerhet precis som de skulle göra med exempelvis en bostad.

Innan du ansöker om ett lån är det viktigt att jämföra de olika potentiella lånegivarna. Ibland kan du spara väldigt mycket pengar på att till exempel ta ett samlat lån och få bättre kontroll över räntan. Advisa har hjälpt över 260 000 kunder med liknande frågor och är en bra resurs i ämnet.

Avslutningsvis ska med andra ord inte priset på en fyrhjuling behöva sätta käppar i hjulen för renskötseln eller liknande. Det finns som sagt alternativ. Dels att välja en begagnad fyrhjuling, men även att få finansiell hjälp med inköpet oavsett om fyrhjulingen är ny eller använd.

Pris för snöskoter → Allt om vad en snöskoter kostar!

Som same är det viktigt att ha en snöskoter som fungerar, som man alltid kan lita på. I den här artikeln pratar vi mer om vad det kostar att köpa respektive hyra en skoter, och vad som påverkar priset man måste betala. Vi avslutar artikeln med att presentera 3 finansieringsalternativ för snöskotrar.

 

Vad kostar en snöskoter?

En ny skoter kostar i regel mellan cirka 60 000 och 180 000 kronor. En begagnad snöskoter kostar oftast från 10 000 till 150 000 kr. Medianpriset för en ny snöskoter ligger på omkring 120 000 kr. Milantal, motoreffekt, skick, tillverkare och tillverkningsår påverkar det pris du betalar.

 

5 faktorer som påverkar priset för en snöskoter

  1. Milantalet. Ju fler mil man har åkt med snöskotern, desto lägre blir försäljningspriset.
  2. Motoreffekten. Ju högre slagvolym motorn har, desto dyrare är snöskotern. En snöskoter har ofta en slagvolym på mellan 200 och 600CC.
  3. Tillverkaren. Snöskotertillverkare likt Arctic Cat säljer mer eftertraktade, det vill säga dyra snöskotrar.
  4. Skicket. Snöskotrar som är bra skick har ett högre försäljningspris.
  5. Tillverkningsåret. Generellt sett nya skotrar dyrare än äldre, begagnade skotrar.

Notera att den motoreffekt som gäller påverkar priset du betalar för din snöskoter i störst utsträckning. Det förtydligar Power Sport Guide, som är en onlinetidning med bra information om snöskotrar.

 

Vad kostar det att hyra en snöskoter?

Det kostar i regel mellan 1 200 och 2 200 kr per dag att hyra en snöskoter. Medianpriset för en endagsuthyrning ligger på cirka 1 900 kr. Om du ska hyra en snöskoter på helgen är det ett prispåslag på mellan cirka 15 och 40 % som gäller. Främst på grund av den ökade efterfrågan.

 

Tips: Så många samer finns det i Sverige

 

Vad kostar det att ta skoterkörkort?

Det kostar cirka 3 000 kronor att ta skoterkörkort. Det pris du betalar beror främst på vem som håller i utbildningen. I många fall inkluderas boende, skoterlektioner och studielitteratur i det pris du betalar, men ibland kan du vara tvungen att betala extra för det.

 

3 sätt att finansiera sin snöskoter

 

1. Privatlån, som har en ränta på cirka 7,5 %

Det är en bra idé att ta ett privatlån för att finansiera sin snöskoter. Du behöver inte pantsätta något, och avbetalningstiden är flexibel. Du ska även ha i åtanke att det är en bra idé att jämföra lån mot varandra på nätet. Förslagsvis via en jämförelsetjänst för lån, det vill säga en låneportal.

När du jämför lån tvingar du långivarna att tävla mot varandra, för att ge dig det bästa lånet. Utöver detta delar alla långivare på en kreditupplysning. Det innebär att din kreditvärdighet inte påverkas nämnvärt.

Hos låneportaler likt Enklare kan man dessutom låna pengar utan jobb, om man skulle vara arbetslös och/eller gå på bidrag.

 

2. Snabblån, som har en ränta på cirka 39 %

Det är inte någon bra idé att finansiera sin snöskoter med ett snabblån. Främst för att räntesatsen är hög, vilket medför att totalpriset du betalar för din snöskoter blir högre än nödvändigt. Ett snabblån ska du ta om du exempelvis har svårt att betala din hyra, för att undgå att bli vräkt.

Alternativt betala för att laga bilen, för att kunna ta dig till jobbet. Snabblån är inte avsedda för konsumtion, utan ska alltid betraktas som en form av nödlån som man kan ta om man har svårt att få lån.

 

3. P2p-lån, som har en ränta på cirka 7,5 %

Om du tar ett p2p-lån för att betala för din snöskoter så lånar du pengar av andra privatpersoner, och inte ett kreditinstitut. Det är fullt möjligt att hitta ett p2p-lån med bättre villkor än ett privatlån, men man ska ha i åtanke att de krav som gäller för låntagaren är striktare när det kommer till p2p-lån.

Jag får inte lån någonstans! Vad gör man då?

Har du svårt att få lån? Har du kanske en massa betalningsanmärkningar och krediter hängande över dig? I den här artikeln reder vi ut hur du kan få lån, även om det känns som att du inte ka få lån hur du än försöker.

 

Har du för många kreditupplysningar?

Om du har 10 eller fler kreditupplysningar i UC:s register kan du få svårt att bli beviljad ett lån. UC är det största upplysningsbolaget i Sverige, så deras ord väger tungt vid låneansökningar. Det är särskilt bekymmersamt om du har många kreditupplysningar hos UC den senaste månaden.

Exempel: Du ansöker om ett lån på Länsförsäkringar Bank den 3 juni, och blir beviljad ett lån på 100 000 kronor samma dag. Kreditupplysningen tas via UC. Den 11 juni går du till Swedbank och ansöker om lån men då finns det en stor risk att de säger nej.

Detta då Swedbank ser i UC att du redan blivit beviljad en kredit hos en annan bank.

 

Lösningsförslag 1 – låna med Bisnode eller Creditsafe som upplysare

Långivare som beviljar lån under 50 000 kronor samarbetar i regel inte med UC. Där är det i stället Bisnode eller Creditsafe som gäller, som inte heller de samarbetar med UC. Notera att de långivare som inte samarbetar med UC beviljar lån med en hög ränta, på mellan 10 och 40 %.

 

Lösningsförslag 2 – låt kreditorerna dela på en kreditupplysning

Om du ansöker om ett lån hos en låneportal tvingas de samarbetande långivarna dela på en kreditupplysning från UC. Det är alltid gratis att jämföra lån online via en låneportal, och då många långivare tvingas tävla mot varandra har du goda möjligheter att få ta ett lån med låg ränta.

Att få lån trots många uc förfrågningar kan vara svårt, men om du bara jämför lån på rätt ställe och på rätt sätt kan du mycket väl bli beviljad ett lån i vilket fall.

 

Har du betalningsanmärkningar?

Om du har en betalningsanmärkning är det svårt att få lån. Främst då långivarna ser en betalningsanmärkning som en signal på att du inte har en ordnad ekonomi. Att ta ett privatlån med en betalningsanmärkning är mycket svårt, så du blir tvungen att ta ett snabbt lån om du vill låna med betalningsanmärkning.

Som vi pratade om ovan är det en bra idé att jämföra lån hos en låneportal som inte samarbetar med långivare som använder sig av UC. Åtminstone om man har betalningsanmärkningar.

 

8 tips för dig som har svårt att få lån

  1. Ta ett samlingslån. Då sänker du dina totala kostnader för lån.
  2. Jobba extra eller skaffa ett till jobb. För att öka dina inkomster succesivt.
  3. Skär ner på lyxkonsumtion, som dyra kläder etc.
  4. Säg upp dyra abonnemang. Dyra mobil- och tv-abonnemang kan tillsammans kosta över 1 000 kr/mån.
  5. Sätt upp en budget. Så att du får en bättre överblick gällande din ekonomi.
  6. Sätt upp sparmål. Så att du får en ekonomisk buffert.
  7. Ta ett samlingslån. För att sammanfoga dyra krediter.
  8. Sälj saker du inte behöver. För att frigöra pengar som du kan använda för att betala av på befintliga lån.

 

Har samer svårt att få lån?

Samer har traditionellt sett varit exkluderade från det svenska majoritetssamhället, med fattigdom och utanförskap som följd. Förr i tiden var det därför vanligt att samer lånade ut pengar till varandra, då sedvanliga banker sällan ville ha med samer att göra.

Numera har samer samma rättigheter som gemene man, och oss veterligen är samer inte diskriminerade av långivare. De råd och tips vi bidrar med i den här artikeln passar därför alla, oavsett om man är same eller inte.

Om du vill veta mer om hur samer har det i Sverige, och de utmaningar som de står inför är Amnesty International en bra resurs.

Samers kultur och religion

Samernas traditionella religion liknar många andra ursprungsbefolkningars religion, speciellt de folkgrupper som också lever på nordligare breddgrupper. Men samernas religion har förändrats över tid på grund av inflytande från Skandinavien.

Den samiska religionen

Precis som övriga ursprungsbefolkningar levde samer mycket nära naturen och naturen var en viktig del av religionen. Man ansåg att naturen var besjälad och det var lika viktigt att hålla sig vän med naturen som med sina medmänniskor.

I den samiska världsbilden delades världen in i tre olika delar, den himmelska, den jordiska och den underjordiska. Alla tre världar befolkades av både människor och gudomliga väsen. I den underjordiska vistades de döda. I den himmelska världen vistades de högsta gudarna, de som hade skapat världen.

Naturfenomen och olika platser i naturen hade också en mycket viktig plats i samernas kultur. Olika platser förknippades med olika gudomliga varelser och religiösa tankar och därför hade platser i naturen viktiga funktioner.

I samebyarna fanns det alltid en medicinman, en så kallad shaman. Han behandlade befolkningen genom medicinska örter från naturen men också genom att be gudomliga varelser att hjälpa människorna med det dem behövde hjälp med.

Björnen – ett heligt djur

Björnen ansågs som ett heligt djur men en mycket stark ställning inom den samiska religionen. Den ansågs ha övernaturliga förmågor och övermänskliga krafter. Men trots att björnen ansågs vara ett heligt djur jagade man den, och precis som med renen använde man köttet, skinnet och pälsen från björnen. En lyckad jakt ledde alltid till en stor religiös fest.

Den försvunna religionen

Den traditionella samiska religionen har tyvärr till stor del försvunnit. Under 1600- och 1700-talet förbjöds samer att utöva sin religion och en hård omvändelsekampanj bedrevs där samer var tvungna att dölja sina religiösa riter och ritualer. Sådant som enkelt kunde döljas levde däremot vidare, där ibland jojken.

Eftersom samernas traditioner fördes vidare genom en berättelsekultur finns det inte många skriftliga samlingar om hur samerna traditionellt tolkade världen. Samerna har gjort en del avtryck i naturen så som hällmålningar, gravar och offerplatser. Däremot kan det ofta vara svårt att tolka vad platsen verkligen betyder och om lämningarna har en religiös koppling eller inte.

Idag utövar samer, precis som alla andra, sin religion och kultur på olika sätt. En del är mer troende än andra men för många är fortfarande naturen en viktig del. Samer som vill umgås och samtala om exempelvis tro och kultur, eller annat kan gå med i en förening för samer.

 

Diskriminering av samer

Samer har historiskt sett blivit utsatta för diskriminering i Sverige och blir det till viss del än idag. När kristendomen blir stor i Sverige skedde mycket utfrysning av samer och många blev även tvångsförflyttade från sina samebyar.

Tvångsförflyttning av samer

Eftersom samer till viss del är ett nomadfolk, som har förflyttat sig geografiskt beroende på säsong har de också haft svårt att hävda rätt till sitt territorium. I och med att fler landsgränser uppstod och kanske även stängdes för fri förflyttning fick samer det svårare och svårare att röra sig som de tidigare har gjort över Sápmi.

När gränserna mellan Ryssland och Finland samt Sverige och Norge blev tydligare och stängdes fick samer som levde i två länder det svårt. När jordbruket sedan började öka under början på 1900-talet ansågs samerna bli ett problem, eftersom de använde marken till sommarbete för sina renar. Det här ledde till att myndigheter tvångsförflyttade samer till andra samebyar. Det ledde i sin tur till problem samer emellan, eftersom de levde på olika sätt samt att de bedrev renskötsel på olika sätt, som inte var kompatibla med varandra.

När kristendomen kom till Sverige

När kristendomen växte sig starkare i Sverige började en stark omvändelsekampanj ske mot samerna, och deras religion och kultur ansågs som hednisk eftersom den hade inslag av trolldom. Samerna förbjöds att utöva sin religion och var tvungna att utöva den i hemlighet. Därmed dog också många av de samiska traditionerna ut, eftersom många var svåra att utöva utan att någon såg det.

Rasism och diskriminering av samer idag

Tyvärr utsätts samer än idag för diskriminering. Samer räknas idag som ett minoritetsfolk i Sverige och har rättigheter enligt lag som ska ge dem möjligheter att utöva sin religion och kultur, tyvärr följs inte alltid dessa lagar på ett korrekt sätt vilket gör det svårt för samer att utöva sin kultur.

Dessvärre vittnar många samer om att de än idag även utsätts för rasism. Ett tydligt exempel är att i området Sápmi finns ortnamnen även utskrivna på samiska för att förstärka det samiska språket, men dessa skyltar utsätts ofta för klotter och vandalism. Många barn med samiskt påbrå blir också utsatta för mobbning och kränkningar i skolan på grund utav sitt ursprung.

Antal samer i Sverige

Antalet samer i Sverige idag beräknas vara 20 000 – 40 000 stycken. Eftersom någon folkräkning på etnisk bakgrund inte utförs i Sverige är det svårt att ge ett exakt antal.

Tidigare beräkningar av antalet samer

Tidigare i Sverige gjorde man något som man då kallade för lappräkning, det vill säga man räknade antalet samer och den sista gjordes 1945. På 70-talet gjordes sedan en utredning där man uppskattade att antalet samer i Sverige är cirka 20 000. Men när man kollar på statistik från exempelvis Sametinget och gör beräkningar därifrån bör det finnas cirka 50 000 samer i Sverige.

En anledning till att det är så pass svårt att säga hur många samer det finns i Sverige idag är det att det finns många med samiskt påbrå. En del av dessa identifierar sig som en same medan andra inte gör det.

Samer i Sverige

Antalet samer som är samisktalande beräknas vara runt 7 000 i Sverige.

Samer bor idag runt om i hela landet, men de allra flesta bor i Västerbotten, Norrbotten och längst fjällkedjan.

Vackra samiska ord

Många tycker att samiska är väldigt vackert och att det nästan låter sagolikt. Samiskan skiljer sig mycket från alla de övriga språk som talas i de länder Sápmi ligger i, men en viss likhet med finska kan ibland höras i vissa ord.

Samiska alfabetet

Det samiska alfabetet är i stort sett likt det svenska, finska och norska alfabetet men med några skillnader. Eftersom det inte bara finns ett samiskt språk, utan flera olika är det också skillnad mellan de olika språkgrupperna. Det samiska skriftspråket är mycket ungt och det var först på 50-talet ett gemensamt nordsamiskt skriftspråk uppkom. Men det finns en del som skiljer sig i hur man uttalar orden.

En samisk ordlista

Čáppis

Betyder snygg på nordsamiska och uttalas ungefär ”tjappis”. Kan även byta exempelvis söt och används oftast när man talar om eller till någon.

Doama

Används när man vill uppmana någon att skynda på. Kan jämföras med det arabiska ordet ”jalla”.

Giitu

Betyder tack och uttalas kiishtu. Här kan man se likheter med det finska språket där tack heter kiitos.

Jo/li

Jo betyder ja och uttalas som det svenska ordet ja och li betyder nej och uttalas precis som det stavas.

Fraser på samiska

  • Mon ráhkistan du – Jag älskar dig
  • Mus lea borranmiella – Jag är hungrig
  • Buorre beaivi! – God dag
  • Mu namma lea… – Mitt namn är…
  • Álggatgo mu eamidin? – Vill du gifta dig med mig?

 

Alla ord och fraser i denna artikel är på nordsamiska.

 

 

 

 

 

Samiska traditioner

Precis som alla kulturer har även samer sina egna traditioner, mycket av den samiska kulturen och traditioner ligger i en berättarkultur. Därför har traditionerna varit mycket föränderliga, men den starkaste traditionen är jojken.

Jojken

Egentligen är det kanske felaktigt att säga att jojken i sig är en tradition, eftersom det egentligen kan sägas vara ett sätt att föra olika traditioner vidare. Men jojken räknas ändå som samisk tradition och är också den äldsta musikformen i Europa enligt utsagor.

Jojk är det samiska sättet att sjunga och innehåller inte alltid ord eller meningar. Jojkmelodierna innehåller ofta bara ljud som förmedlar budskap och känslor. Och det är precis det jojken handlar om, att berätta vidare den samiska kulturen och traditioner genom budskap och känslor.

En jojk kan handla om olika saker, så som naturen och känslor men det är också relativt vanligt att en jojk är kristen eller andlig. Det som dock är viktigt att komma ihåg är att man jojkar aldrig om något eller någon utan man jojkar som om man vore den personen eller föremålet.

En berättartradition

Berättartraditionen är mycket stark inom den samiska kulturen och kanske hänger det ihop att det var så sent som på 1950-talet skriftspråk började dyka upp. Berättelser har länge varit mycket viktiga och berättelser har gått i arv från generation till generation.

Berättelser har skett i olika former, både tal, jojk och musik och i form av symboler. Det som ofta karaktäriseras av kulturer som har stark berättarkultur är att historian kan vara väldigt otydligt och föränderlig.

Det gör också att traditionerna blir väldigt lokala, och det kan vi exempelvis se på de samiska traditionella kläderna som ser olika ut beroende på vilken det av Sápmi de kommer ifrån.

Samiska högtider

Maria bebådelsedag är en dag som traditionellt firas av samerna då Jungfru Maria har en stark ställning. Man firar också den samiska nationaldagen som är den 6:e februari. Dagen firades första gången 1993 eftersom det var då FN inledde internationella ursprungsbefolkningens år i Jokkmokk.

Traditionell samisk mat och läkemedelskonst

Den traditionella samiska maten har bestått av renkött eller fisk, beroende på vilken del av Sápmi man kommer ifrån. Men man använder sig också mycket av bär samt andra växter man hittar i naturen. Samisk läkemedelskonst använder sig mycket av örter och växter som hittar i naturen.

Samiska symboler

Eftersom samer länge inte hade ett standardiserat skriftspråk har symboler blivit mycket betydelsefulla. Symbolerna samerna har använt sig av ser nästan ut som små teckningar som symboliserar ett begrepp, en egenskap eller ett fenomen exempelvis.

Symbolernas betydelse

Eftersom samer inte hade ett skriftspråk använde man symboler för att teckna av omvärlden exempelvis. Men till skillnad från skriftspråk, bokstäver och symboler i andra kulturer såg inte symbolerna alltid likadana ut. Symboler var ett sätt att kunna föra en historia vidare på annat sätt än det muntliga. Symbolerna kan ses som små avbildningar av det som var viktigt för samerna.

Cirkeln på flaggan

En av de viktigaste symbolerna i den samiska kulturen är cirkeln, som återfinns på den samiska flaggan. Cirkeln står i den samiska traditionen både för solen och för månen, två fenomen som är mycket viktiga. På flaggan är cirkeln till hälften röd och till hälften blå, den röda delen symboliserar solen och den blåa delen symboliserar månen.

Den heliga trumman fylld med symboler

I den samiska kulturen var trumman en mycket viktig symbol och kallades för spåtrumma eller cermonitrumma. Trumman hade två olika funktioner, den ena var att nåjden använde den som ett instrument för att sätta sig själv i trans, men den andra funktionen var att kunna spå in i framtiden.

Skinnet på trumman var oftast fyllt av symboler. Det var vanligt att cirkeln som stod för solen och månen var i mitten, och sedan var omvärlden man levde i avbildad på trumman. De viktigaste motiven på trumman var gudar, renen och boplatsen bland annat.

 

Samer och renar

Historiskt sett har renskötsel varit det samer livnärt sig på i första hand. Man använde mjölk och kött från renen till mat och skinnet och pälsen till exempelvis klädestillverkning. Idag är rennäringen inte lika viktig för inkomst generellt i Sápmi.

Renen som näringsinkomst

Tidigare var renskötsel mycket viktigt i Sápmi för försörjningen. Renen gjorde så att samerna kunde leva helt självförsörjande och att ha många renar har länge jämförts med att ha mycket pengar på banken.

Det var vanligt att man tog tillvara på allting från renen, så som mjölk, kött och skinn. Men man använde också renen som arbetsdjur till exempel när man skulle flytta saker. Man använde också tamrenar för att locka till sig vilda renar, som sedan jagades och togs tillvara på som mat och material.

Samer och renar idag

Idag är endast cirka 4 600 samer i Sverige renskötare, vilket är en liten andel av alla samer som bor i Sverige. För att räknas som renägare räcker det att man äger minst en ren. Samer har renskötselrätt, vilket innebär att endast samer som är medlemmar i en sameby har rätt att utföra renskötsel idag i Sverige.

Idag är renskötsel inte alls lika viktig för försörjningen och överlevnaden som den var tidigare, men man räknar ändå med att cirka 2 500 personer är beroende av inkomsten av renskötsel. Den största inkomsten idag kommer från köttet från renen, som sälj som en slags delikatess idag.

Renarna är mycket känsliga för störningar från andra rovdjur och andra markanvändare, speciellt under kalvningssäsong. Därför finns det speciella regler som måste följas på mark som har rätt till renskötsel. Idag är det cirka 30 % av Sveriges mark som har rätten till renskötsel.

Renar används idag också inom turism eftersom det anses som en samisk tradition. Att vara renskötare är ett tufft yrke, men det är också en hel livsstil och är starkt förknippad för många med sin identitet.

 

 

Den här sidan handlade tidigare om just Staare 2018 som var ett 100 års jubileum för när det första samiska landsmötet på svenska sidan av Sápmi skedde. Idag är den här sidan istället en plats att lära sig mer om samer, som är Sveriges urbefolkning.

Lär dig mer om samer

Samer är Sverige urbefolkning och det finns mycket spännande att lära sig om samer. Du kanske har hört talas om Sápmi, som är namnet på sameland, alltså det geografiska område som tillhör samerna men det inkluderar även samerna själva. Lär dig mer om hur betydelsefulla symboler är i den samiska kulturen, mycket på grund av att de inte har haft ett egentligen skriftspråk förens 1950. Eller att samiska egentligen är tre olika språk som sedan har minst nio stycken grenspråk.

Precis som alla befolkningar har även samer egna traditioner och dessa kan du läsa mer om här. Den samiska traditionen har en mycket stark berättarkultur och har förts vidare generationer emellan just med berättelser, vilket gör att traditioner har förändrats och blivit väldigt lokala. Den allra starkaste traditionen hos samer är jojken som också är ett sätt att föra traditioner vidare.

Något som också är en mycket stor traditionell symbol för samer är deras kläder. Den samiska folkdräkten är färgglad och vacker och har mycket historia. Kläderna ser olika ut beroende på vilken del av Sápmi kommer ifrån och kan också variera mellan olika samebyar och familjer. Idag används kläderna mest vid speciella tillfällen, så som fest, bröllop, dop och begravningar.

Samer och renar

Renskötsel var traditionellt det samer livnärde sig på och renen har länge varit en stark symbol inom den samiska kulturen. Man använda sig av renar både som arbetsdjur men också till mat och klädestillverkning.

Idag är renskötsel inte en lika viktig näringsinkomst i Sápmi, men man beräknar ändå att det finns cirka 2 500 samer som är beroende av renskötsel som inkomstkälla. Idag är det främst köttet från renen som ger inkomsten, men renen används också inom turistnäringen eftersom den är så starkt förknippad men den samiska traditionen.

Diskriminering av samer

Tyvärr har diskrimineringen av samer varit mycket stor i Sverige och i de övriga länderna Sápmi sträcker sig över. Samerna är ursprungsbefolkningen men blev nekade att utöva sin kultur när den bibliska och kristna kulturen växte sig starkare och starkare.

Idag erkänns samer som ett folk, som en ursprungsbefolkning och som en nationell minoritet i Sverige. Tack vare detta ska samer ha rättigheter för att kunna utöva sin kultur och tradition, men tyvärr efterlevs inte alla dessa rättigheter som de ska göras. Tyvärr vittnar även många samer om att det fortfarande förekommer mycket rasism och diskriminering mot dem.

 

 

 

 

Blogg

Pris och kostnad för fyrhjuling

I den här artikeln tittar vi på priser och kostnader för begagnade och nya fyrhjulingar. Du får också tips på hur du finansiera ditt fordon.

Vad kostar en ny fyrhjuling?

Kostnaden för en ny fyrhjuling ligger uppskattningsvis på 13 000 – 170 000 kronor i cirkapris. Det är med andra ord ett väldigt stort spann mellan priserna för en ny fyrhjuling. Flera faktorer påverkar priset, men framför allt är det kraften i motorn och prestandan som sänker eller ökar kostnaden.

Till kostnaderna kan du även räkna in utbildningen för ett förarbevis. Det krävs nämligen om du ska använda en fyrhjuling klassad som terränghjuling.  Det är vanligt i samband med arbete inom vilthägn eller annan yrkesutövning som rör friluftsområden eller djur, som till exempel renar.

Var dock uppmärksam på att det för övriga skäl generellt är förbjudet med terrängkörning på barmark. Anledningen är att fyrhjulingen ger ifrån sig ett störande buller som är känsligt för djuren. Kommunerna har ofta specifika regler kring just detta, så kontrollera vad som gäller i just ditt område.

5 exempel på pris för en ny fyrhjuling

  • Viarelli ATV90 – cirka 13 000 kronor.
  • ATV Viarelli Hunter 200L – cirka 31 000 kronor.
  • CF Moto CFORCE 450 – cirka 65 000 kronor.
  • Odes 1000cc 4×4 servo – cirka 112 000 kronor.
  • Can-Am Outlander MAX XU+ 1000 T – cirka 170 000 kronor.

Vad kostar en begagnad fyrhjuling?

En begagnad fyrhjuling kan gå på allt mellan cirka 9 000 – 115 000 kronor. Det finns även enstaka exempel på både billigare och dyrare. Med andra ord går det att hitta betydligt billigare fordon än om du köper en ny fyrhjuling, men det kan likväl vara en stor summa att lägga ut.

Vad påverkar priset på en begagnad fyrhjuling?

Faktorer som påverkar kostnaden för en fyrhjuling är hur många mil den har gått, vem som har tillverkat den och vilket år, motoreffekten samt fyrhjulingens allmänna skick. Ju längre fyrhjulingen har gått och desto lägre slagvolym i motorn – desto billigare blir priset.

5 exempel på pris för en begagnad fyrhjuling

  • Papa Rin Mini and Spark (2011) – cirka 9 000 kronor.
  • Polaris Sportsman 90 (2015) – cirka 21 000 kronor.
  • Massey Ferguson 500 (2004) – cirka 45 000 kronor.
  • Honda TRX 500 (2018) – cirka 75 000 kronor.
  • Zuzuki LT-A750XP (2019) – cirka 115 000 kronor

Hur kan jag finansiera min fyrhjuling?

Att ta ett privatlån för att finansiera din fyrhjuling kan hjälpa dig att på kort sikt ha råd med inköpet. Det går att ta ett lån utan säkerhet, men vanligt är att lånegivaren ser fyrhjulingen i sig som en säkerhet precis som de skulle göra med exempelvis en bostad.

Innan du ansöker om ett lån är det viktigt att jämföra de olika potentiella lånegivarna. Ibland kan du spara väldigt mycket pengar på att till exempel ta ett samlat lån och få bättre kontroll över räntan. Advisa har hjälpt över 260 000 kunder med liknande frågor och är en bra resurs i ämnet.

Avslutningsvis ska med andra ord inte priset på en fyrhjuling behöva sätta käppar i hjulen för renskötseln eller liknande. Det finns som sagt alternativ. Dels att välja en begagnad fyrhjuling, men även att få finansiell hjälp med inköpet oavsett om fyrhjulingen är ny eller använd.

Pris för snöskoter → Allt om vad en snöskoter kostar!

Som same är det viktigt att ha en snöskoter som fungerar, som man alltid kan lita på. I den här artikeln pratar vi mer om vad det kostar att köpa respektive hyra en skoter, och vad som påverkar priset man måste betala. Vi avslutar artikeln med att presentera 3 finansieringsalternativ för snöskotrar.

 

Vad kostar en snöskoter?

En ny skoter kostar i regel mellan cirka 60 000 och 180 000 kronor. En begagnad snöskoter kostar oftast från 10 000 till 150 000 kr. Medianpriset för en ny snöskoter ligger på omkring 120 000 kr. Milantal, motoreffekt, skick, tillverkare och tillverkningsår påverkar det pris du betalar.

 

5 faktorer som påverkar priset för en snöskoter

  1. Milantalet. Ju fler mil man har åkt med snöskotern, desto lägre blir försäljningspriset.
  2. Motoreffekten. Ju högre slagvolym motorn har, desto dyrare är snöskotern. En snöskoter har ofta en slagvolym på mellan 200 och 600CC.
  3. Tillverkaren. Snöskotertillverkare likt Arctic Cat säljer mer eftertraktade, det vill säga dyra snöskotrar.
  4. Skicket. Snöskotrar som är bra skick har ett högre försäljningspris.
  5. Tillverkningsåret. Generellt sett nya skotrar dyrare än äldre, begagnade skotrar.

Notera att den motoreffekt som gäller påverkar priset du betalar för din snöskoter i störst utsträckning. Det förtydligar Power Sport Guide, som är en onlinetidning med bra information om snöskotrar.

 

Vad kostar det att hyra en snöskoter?

Det kostar i regel mellan 1 200 och 2 200 kr per dag att hyra en snöskoter. Medianpriset för en endagsuthyrning ligger på cirka 1 900 kr. Om du ska hyra en snöskoter på helgen är det ett prispåslag på mellan cirka 15 och 40 % som gäller. Främst på grund av den ökade efterfrågan.

 

Tips: Så många samer finns det i Sverige

 

Vad kostar det att ta skoterkörkort?

Det kostar cirka 3 000 kronor att ta skoterkörkort. Det pris du betalar beror främst på vem som håller i utbildningen. I många fall inkluderas boende, skoterlektioner och studielitteratur i det pris du betalar, men ibland kan du vara tvungen att betala extra för det.

 

3 sätt att finansiera sin snöskoter

 

1. Privatlån, som har en ränta på cirka 7,5 %

Det är en bra idé att ta ett privatlån för att finansiera sin snöskoter. Du behöver inte pantsätta något, och avbetalningstiden är flexibel. Du ska även ha i åtanke att det är en bra idé att jämföra lån mot varandra på nätet. Förslagsvis via en jämförelsetjänst för lån, det vill säga en låneportal.

När du jämför lån tvingar du långivarna att tävla mot varandra, för att ge dig det bästa lånet. Utöver detta delar alla långivare på en kreditupplysning. Det innebär att din kreditvärdighet inte påverkas nämnvärt.

Hos låneportaler likt Enklare kan man dessutom låna pengar utan jobb, om man skulle vara arbetslös och/eller gå på bidrag.

 

2. Snabblån, som har en ränta på cirka 39 %

Det är inte någon bra idé att finansiera sin snöskoter med ett snabblån. Främst för att räntesatsen är hög, vilket medför att totalpriset du betalar för din snöskoter blir högre än nödvändigt. Ett snabblån ska du ta om du exempelvis har svårt att betala din hyra, för att undgå att bli vräkt.

Alternativt betala för att laga bilen, för att kunna ta dig till jobbet. Snabblån är inte avsedda för konsumtion, utan ska alltid betraktas som en form av nödlån som man kan ta om man har svårt att få lån.

 

3. P2p-lån, som har en ränta på cirka 7,5 %

Om du tar ett p2p-lån för att betala för din snöskoter så lånar du pengar av andra privatpersoner, och inte ett kreditinstitut. Det är fullt möjligt att hitta ett p2p-lån med bättre villkor än ett privatlån, men man ska ha i åtanke att de krav som gäller för låntagaren är striktare när det kommer till p2p-lån.

Jag får inte lån någonstans! Vad gör man då?

Har du svårt att få lån? Har du kanske en massa betalningsanmärkningar och krediter hängande över dig? I den här artikeln reder vi ut hur du kan få lån, även om det känns som att du inte ka få lån hur du än försöker.

 

Har du för många kreditupplysningar?

Om du har 10 eller fler kreditupplysningar i UC:s register kan du få svårt att bli beviljad ett lån. UC är det största upplysningsbolaget i Sverige, så deras ord väger tungt vid låneansökningar. Det är särskilt bekymmersamt om du har många kreditupplysningar hos UC den senaste månaden.

Exempel: Du ansöker om ett lån på Länsförsäkringar Bank den 3 juni, och blir beviljad ett lån på 100 000 kronor samma dag. Kreditupplysningen tas via UC. Den 11 juni går du till Swedbank och ansöker om lån men då finns det en stor risk att de säger nej.

Detta då Swedbank ser i UC att du redan blivit beviljad en kredit hos en annan bank.

 

Lösningsförslag 1 – låna med Bisnode eller Creditsafe som upplysare

Långivare som beviljar lån under 50 000 kronor samarbetar i regel inte med UC. Där är det i stället Bisnode eller Creditsafe som gäller, som inte heller de samarbetar med UC. Notera att de långivare som inte samarbetar med UC beviljar lån med en hög ränta, på mellan 10 och 40 %.

 

Lösningsförslag 2 – låt kreditorerna dela på en kreditupplysning

Om du ansöker om ett lån hos en låneportal tvingas de samarbetande långivarna dela på en kreditupplysning från UC. Det är alltid gratis att jämföra lån online via en låneportal, och då många långivare tvingas tävla mot varandra har du goda möjligheter att få ta ett lån med låg ränta.

Att få lån trots många uc förfrågningar kan vara svårt, men om du bara jämför lån på rätt ställe och på rätt sätt kan du mycket väl bli beviljad ett lån i vilket fall.

 

Har du betalningsanmärkningar?

Om du har en betalningsanmärkning är det svårt att få lån. Främst då långivarna ser en betalningsanmärkning som en signal på att du inte har en ordnad ekonomi. Att ta ett privatlån med en betalningsanmärkning är mycket svårt, så du blir tvungen att ta ett snabbt lån om du vill låna med betalningsanmärkning.

Som vi pratade om ovan är det en bra idé att jämföra lån hos en låneportal som inte samarbetar med långivare som använder sig av UC. Åtminstone om man har betalningsanmärkningar.

 

8 tips för dig som har svårt att få lån

  1. Ta ett samlingslån. Då sänker du dina totala kostnader för lån.
  2. Jobba extra eller skaffa ett till jobb. För att öka dina inkomster succesivt.
  3. Skär ner på lyxkonsumtion, som dyra kläder etc.
  4. Säg upp dyra abonnemang. Dyra mobil- och tv-abonnemang kan tillsammans kosta över 1 000 kr/mån.
  5. Sätt upp en budget. Så att du får en bättre överblick gällande din ekonomi.
  6. Sätt upp sparmål. Så att du får en ekonomisk buffert.
  7. Ta ett samlingslån. För att sammanfoga dyra krediter.
  8. Sälj saker du inte behöver. För att frigöra pengar som du kan använda för att betala av på befintliga lån.

 

Har samer svårt att få lån?

Samer har traditionellt sett varit exkluderade från det svenska majoritetssamhället, med fattigdom och utanförskap som följd. Förr i tiden var det därför vanligt att samer lånade ut pengar till varandra, då sedvanliga banker sällan ville ha med samer att göra.

Numera har samer samma rättigheter som gemene man, och oss veterligen är samer inte diskriminerade av långivare. De råd och tips vi bidrar med i den här artikeln passar därför alla, oavsett om man är same eller inte.

Om du vill veta mer om hur samer har det i Sverige, och de utmaningar som de står inför är Amnesty International en bra resurs.

Samers kultur och religion

Samernas traditionella religion liknar många andra ursprungsbefolkningars religion, speciellt de folkgrupper som också lever på nordligare breddgrupper. Men samernas religion har förändrats över tid på grund av inflytande från Skandinavien.

Den samiska religionen

Precis som övriga ursprungsbefolkningar levde samer mycket nära naturen och naturen var en viktig del av religionen. Man ansåg att naturen var besjälad och det var lika viktigt att hålla sig vän med naturen som med sina medmänniskor.

I den samiska världsbilden delades världen in i tre olika delar, den himmelska, den jordiska och den underjordiska. Alla tre världar befolkades av både människor och gudomliga väsen. I den underjordiska vistades de döda. I den himmelska världen vistades de högsta gudarna, de som hade skapat världen.

Naturfenomen och olika platser i naturen hade också en mycket viktig plats i samernas kultur. Olika platser förknippades med olika gudomliga varelser och religiösa tankar och därför hade platser i naturen viktiga funktioner.

I samebyarna fanns det alltid en medicinman, en så kallad shaman. Han behandlade befolkningen genom medicinska örter från naturen men också genom att be gudomliga varelser att hjälpa människorna med det dem behövde hjälp med.

Björnen – ett heligt djur

Björnen ansågs som ett heligt djur men en mycket stark ställning inom den samiska religionen. Den ansågs ha övernaturliga förmågor och övermänskliga krafter. Men trots att björnen ansågs vara ett heligt djur jagade man den, och precis som med renen använde man köttet, skinnet och pälsen från björnen. En lyckad jakt ledde alltid till en stor religiös fest.

Den försvunna religionen

Den traditionella samiska religionen har tyvärr till stor del försvunnit. Under 1600- och 1700-talet förbjöds samer att utöva sin religion och en hård omvändelsekampanj bedrevs där samer var tvungna att dölja sina religiösa riter och ritualer. Sådant som enkelt kunde döljas levde däremot vidare, där ibland jojken.

Eftersom samernas traditioner fördes vidare genom en berättelsekultur finns det inte många skriftliga samlingar om hur samerna traditionellt tolkade världen. Samerna har gjort en del avtryck i naturen så som hällmålningar, gravar och offerplatser. Däremot kan det ofta vara svårt att tolka vad platsen verkligen betyder och om lämningarna har en religiös koppling eller inte.

Idag utövar samer, precis som alla andra, sin religion och kultur på olika sätt. En del är mer troende än andra men för många är fortfarande naturen en viktig del. Samer som vill umgås och samtala om exempelvis tro och kultur, eller annat kan gå med i en förening för samer.

 

Diskriminering av samer

Samer har historiskt sett blivit utsatta för diskriminering i Sverige och blir det till viss del än idag. När kristendomen blir stor i Sverige skedde mycket utfrysning av samer och många blev även tvångsförflyttade från sina samebyar.

Tvångsförflyttning av samer

Eftersom samer till viss del är ett nomadfolk, som har förflyttat sig geografiskt beroende på säsong har de också haft svårt att hävda rätt till sitt territorium. I och med att fler landsgränser uppstod och kanske även stängdes för fri förflyttning fick samer det svårare och svårare att röra sig som de tidigare har gjort över Sápmi.

När gränserna mellan Ryssland och Finland samt Sverige och Norge blev tydligare och stängdes fick samer som levde i två länder det svårt. När jordbruket sedan började öka under början på 1900-talet ansågs samerna bli ett problem, eftersom de använde marken till sommarbete för sina renar. Det här ledde till att myndigheter tvångsförflyttade samer till andra samebyar. Det ledde i sin tur till problem samer emellan, eftersom de levde på olika sätt samt att de bedrev renskötsel på olika sätt, som inte var kompatibla med varandra.

När kristendomen kom till Sverige

När kristendomen växte sig starkare i Sverige började en stark omvändelsekampanj ske mot samerna, och deras religion och kultur ansågs som hednisk eftersom den hade inslag av trolldom. Samerna förbjöds att utöva sin religion och var tvungna att utöva den i hemlighet. Därmed dog också många av de samiska traditionerna ut, eftersom många var svåra att utöva utan att någon såg det.

Rasism och diskriminering av samer idag

Tyvärr utsätts samer än idag för diskriminering. Samer räknas idag som ett minoritetsfolk i Sverige och har rättigheter enligt lag som ska ge dem möjligheter att utöva sin religion och kultur, tyvärr följs inte alltid dessa lagar på ett korrekt sätt vilket gör det svårt för samer att utöva sin kultur.

Dessvärre vittnar många samer om att de än idag även utsätts för rasism. Ett tydligt exempel är att i området Sápmi finns ortnamnen även utskrivna på samiska för att förstärka det samiska språket, men dessa skyltar utsätts ofta för klotter och vandalism. Många barn med samiskt påbrå blir också utsatta för mobbning och kränkningar i skolan på grund utav sitt ursprung.

Antal samer i Sverige

Antalet samer i Sverige idag beräknas vara 20 000 – 40 000 stycken. Eftersom någon folkräkning på etnisk bakgrund inte utförs i Sverige är det svårt att ge ett exakt antal.

Tidigare beräkningar av antalet samer

Tidigare i Sverige gjorde man något som man då kallade för lappräkning, det vill säga man räknade antalet samer och den sista gjordes 1945. På 70-talet gjordes sedan en utredning där man uppskattade att antalet samer i Sverige är cirka 20 000. Men när man kollar på statistik från exempelvis Sametinget och gör beräkningar därifrån bör det finnas cirka 50 000 samer i Sverige.

En anledning till att det är så pass svårt att säga hur många samer det finns i Sverige idag är det att det finns många med samiskt påbrå. En del av dessa identifierar sig som en same medan andra inte gör det.

Samer i Sverige

Antalet samer som är samisktalande beräknas vara runt 7 000 i Sverige.

Samer bor idag runt om i hela landet, men de allra flesta bor i Västerbotten, Norrbotten och längst fjällkedjan.

Vackra samiska ord

Många tycker att samiska är väldigt vackert och att det nästan låter sagolikt. Samiskan skiljer sig mycket från alla de övriga språk som talas i de länder Sápmi ligger i, men en viss likhet med finska kan ibland höras i vissa ord.

Samiska alfabetet

Det samiska alfabetet är i stort sett likt det svenska, finska och norska alfabetet men med några skillnader. Eftersom det inte bara finns ett samiskt språk, utan flera olika är det också skillnad mellan de olika språkgrupperna. Det samiska skriftspråket är mycket ungt och det var först på 50-talet ett gemensamt nordsamiskt skriftspråk uppkom. Men det finns en del som skiljer sig i hur man uttalar orden.

En samisk ordlista

Čáppis

Betyder snygg på nordsamiska och uttalas ungefär ”tjappis”. Kan även byta exempelvis söt och används oftast när man talar om eller till någon.

Doama

Används när man vill uppmana någon att skynda på. Kan jämföras med det arabiska ordet ”jalla”.

Giitu

Betyder tack och uttalas kiishtu. Här kan man se likheter med det finska språket där tack heter kiitos.

Jo/li

Jo betyder ja och uttalas som det svenska ordet ja och li betyder nej och uttalas precis som det stavas.

Fraser på samiska

  • Mon ráhkistan du – Jag älskar dig
  • Mus lea borranmiella – Jag är hungrig
  • Buorre beaivi! – God dag
  • Mu namma lea… – Mitt namn är…
  • Álggatgo mu eamidin? – Vill du gifta dig med mig?

 

Alla ord och fraser i denna artikel är på nordsamiska.

 

 

 

 

 

Samiska traditioner

Precis som alla kulturer har även samer sina egna traditioner, mycket av den samiska kulturen och traditioner ligger i en berättarkultur. Därför har traditionerna varit mycket föränderliga, men den starkaste traditionen är jojken.

Jojken

Egentligen är det kanske felaktigt att säga att jojken i sig är en tradition, eftersom det egentligen kan sägas vara ett sätt att föra olika traditioner vidare. Men jojken räknas ändå som samisk tradition och är också den äldsta musikformen i Europa enligt utsagor.

Jojk är det samiska sättet att sjunga och innehåller inte alltid ord eller meningar. Jojkmelodierna innehåller ofta bara ljud som förmedlar budskap och känslor. Och det är precis det jojken handlar om, att berätta vidare den samiska kulturen och traditioner genom budskap och känslor.

En jojk kan handla om olika saker, så som naturen och känslor men det är också relativt vanligt att en jojk är kristen eller andlig. Det som dock är viktigt att komma ihåg är att man jojkar aldrig om något eller någon utan man jojkar som om man vore den personen eller föremålet.

En berättartradition

Berättartraditionen är mycket stark inom den samiska kulturen och kanske hänger det ihop att det var så sent som på 1950-talet skriftspråk började dyka upp. Berättelser har länge varit mycket viktiga och berättelser har gått i arv från generation till generation.

Berättelser har skett i olika former, både tal, jojk och musik och i form av symboler. Det som ofta karaktäriseras av kulturer som har stark berättarkultur är att historian kan vara väldigt otydligt och föränderlig.

Det gör också att traditionerna blir väldigt lokala, och det kan vi exempelvis se på de samiska traditionella kläderna som ser olika ut beroende på vilken det av Sápmi de kommer ifrån.

Samiska högtider

Maria bebådelsedag är en dag som traditionellt firas av samerna då Jungfru Maria har en stark ställning. Man firar också den samiska nationaldagen som är den 6:e februari. Dagen firades första gången 1993 eftersom det var då FN inledde internationella ursprungsbefolkningens år i Jokkmokk.

Traditionell samisk mat och läkemedelskonst

Den traditionella samiska maten har bestått av renkött eller fisk, beroende på vilken del av Sápmi man kommer ifrån. Men man använder sig också mycket av bär samt andra växter man hittar i naturen. Samisk läkemedelskonst använder sig mycket av örter och växter som hittar i naturen.

Samiska symboler

Eftersom samer länge inte hade ett standardiserat skriftspråk har symboler blivit mycket betydelsefulla. Symbolerna samerna har använt sig av ser nästan ut som små teckningar som symboliserar ett begrepp, en egenskap eller ett fenomen exempelvis.

Symbolernas betydelse

Eftersom samer inte hade ett skriftspråk använde man symboler för att teckna av omvärlden exempelvis. Men till skillnad från skriftspråk, bokstäver och symboler i andra kulturer såg inte symbolerna alltid likadana ut. Symboler var ett sätt att kunna föra en historia vidare på annat sätt än det muntliga. Symbolerna kan ses som små avbildningar av det som var viktigt för samerna.

Cirkeln på flaggan

En av de viktigaste symbolerna i den samiska kulturen är cirkeln, som återfinns på den samiska flaggan. Cirkeln står i den samiska traditionen både för solen och för månen, två fenomen som är mycket viktiga. På flaggan är cirkeln till hälften röd och till hälften blå, den röda delen symboliserar solen och den blåa delen symboliserar månen.

Den heliga trumman fylld med symboler

I den samiska kulturen var trumman en mycket viktig symbol och kallades för spåtrumma eller cermonitrumma. Trumman hade två olika funktioner, den ena var att nåjden använde den som ett instrument för att sätta sig själv i trans, men den andra funktionen var att kunna spå in i framtiden.

Skinnet på trumman var oftast fyllt av symboler. Det var vanligt att cirkeln som stod för solen och månen var i mitten, och sedan var omvärlden man levde i avbildad på trumman. De viktigaste motiven på trumman var gudar, renen och boplatsen bland annat.

 

Samer och renar

Historiskt sett har renskötsel varit det samer livnärt sig på i första hand. Man använde mjölk och kött från renen till mat och skinnet och pälsen till exempelvis klädestillverkning. Idag är rennäringen inte lika viktig för inkomst generellt i Sápmi.

Renen som näringsinkomst

Tidigare var renskötsel mycket viktigt i Sápmi för försörjningen. Renen gjorde så att samerna kunde leva helt självförsörjande och att ha många renar har länge jämförts med att ha mycket pengar på banken.

Det var vanligt att man tog tillvara på allting från renen, så som mjölk, kött och skinn. Men man använde också renen som arbetsdjur till exempel när man skulle flytta saker. Man använde också tamrenar för att locka till sig vilda renar, som sedan jagades och togs tillvara på som mat och material.

Samer och renar idag

Idag är endast cirka 4 600 samer i Sverige renskötare, vilket är en liten andel av alla samer som bor i Sverige. För att räknas som renägare räcker det att man äger minst en ren. Samer har renskötselrätt, vilket innebär att endast samer som är medlemmar i en sameby har rätt att utföra renskötsel idag i Sverige.

Idag är renskötsel inte alls lika viktig för försörjningen och överlevnaden som den var tidigare, men man räknar ändå med att cirka 2 500 personer är beroende av inkomsten av renskötsel. Den största inkomsten idag kommer från köttet från renen, som sälj som en slags delikatess idag.

Renarna är mycket känsliga för störningar från andra rovdjur och andra markanvändare, speciellt under kalvningssäsong. Därför finns det speciella regler som måste följas på mark som har rätt till renskötsel. Idag är det cirka 30 % av Sveriges mark som har rätten till renskötsel.

Renar används idag också inom turism eftersom det anses som en samisk tradition. Att vara renskötare är ett tufft yrke, men det är också en hel livsstil och är starkt förknippad för många med sin identitet.