Historiskt sett har renskötsel varit det samer livnärt sig på i första hand. Man använde mjölk och kött från renen till mat och skinnet och pälsen till exempelvis klädestillverkning. Idag är rennäringen inte lika viktig för inkomst generellt i Sápmi.
Renen som näringsinkomst
Tidigare var renskötsel mycket viktigt i Sápmi för försörjningen. Renen gjorde så att samerna kunde leva helt självförsörjande och att ha många renar har länge jämförts med att ha mycket pengar på banken.
Det var vanligt att man tog tillvara på allting från renen, så som mjölk, kött och skinn. Men man använde också renen som arbetsdjur till exempel när man skulle flytta saker. Man använde också tamrenar för att locka till sig vilda renar, som sedan jagades och togs tillvara på som mat och material.
Samer och renar idag
Idag är endast cirka 4 600 samer i Sverige renskötare, vilket är en liten andel av alla samer som bor i Sverige. För att räknas som renägare räcker det att man äger minst en ren. Samer har renskötselrätt, vilket innebär att endast samer som är medlemmar i en sameby har rätt att utföra renskötsel idag i Sverige.
Idag är renskötsel inte alls lika viktig för försörjningen och överlevnaden som den var tidigare, men man räknar ändå med att cirka 2 500 personer är beroende av inkomsten av renskötsel. Den största inkomsten idag kommer från köttet från renen, som sälj som en slags delikatess idag.
Renarna är mycket känsliga för störningar från andra rovdjur och andra markanvändare, speciellt under kalvningssäsong. Därför finns det speciella regler som måste följas på mark som har rätt till renskötsel. Idag är det cirka 30 % av Sveriges mark som har rätten till renskötsel.
Renar används idag också inom turism eftersom det anses som en samisk tradition. Att vara renskötare är ett tufft yrke, men det är också en hel livsstil och är starkt förknippad för många med sin identitet.